Bervärme – så funkar det
Vi får ofta frågan ”det där med bergvärme, hur fungerar det egentligen?" Så vi tänkte att vi här kunde bjuda på en kort kurs i ämnet.
Enkelt uttryckt kan man säga att bergvärme är en typ av lagrad solenergi, även kallad geoenergi. Denna geoenergi finns överallt omkring oss – i luften, vattnet, jorden och inte minst i berggrunden. Geoenergin är en miljövänlig energikälla som dessutom har ett mycket konkurrenskraftigt pris. Detta har gjort att den ökat kraftigt i popularitet på senare år.
Använder sig av kylskåpsprincipen
En bergvärmepump använder sig av den så kallade kylskåpsprincipen – fast tvärtom. Precis som kylskåpet så använder pumpen ett köldmedium som växlar mellan att vara flytande och förångat. Bergvärmepumpen är kopplad till en kollektorslang som i sin tur hämtar energi från berggrunden, där temperaturen ligger på en jämn nivå året om.
I slangen finns en vätska som kallas brinevätska, som ofta kallas kollektorvätska eller frysskyddsvätska. Vätskan är en blandning av vatten och etanol, med en låg fryspunkt som gör att den inte fryser även om slangen går under nollstrecket.
Den kalla vätskan förs in i bergvärmepumpens förångare och värms där upp. I sin tur värmer den upp pumpens köldmedium så att detta förångas. Köldmediet fortsätter sedan sin färd genom pumpen till kompressorn, där den blir ännu varmare. Sista stationen är kondensatorn, där vattnet i värmesystemet värms upp av gasen innan det pumpas ut i husets radiatorer eller golvvärme.
Vattnet återvänder till värmepumpen
När vattnet passerat genom systemet kommer det tillbaka till värmepumpen, där det har skapats ny värme med hjälp av brinevätskan, som oupphörligen cirkulerar mellan berggrunden och värmepumpen. På detta vis strömmar värmen ut i det vattenburna värmesystemet i ett jämnt flöde.
För att man ska kunna komma åt värmen i berggrunden måste man borra riktigt djupt, ett hål på mellan 50 och 200 meter ner i berggrunden. Är det långt avstånd ner till berget så kanske man måste borra ännu djupare. Om det är långt ner till berggrunden är risken stor att borrningen blir väldigt dyr. Detta beror på att man måste isolera sträckan mellan markytan och berggrunden med så kallades foderrör. Dessa måste man svetsa ihop innan de förs ner i borrhålet. Detta tar tid och ökar således arbetskostnaden betydligt.